Från och med nu sätter jag emot denna jävliga vikthets. Jag har under hela mitt liv varit underviktig. Min kropp är sån, men när jag kom in i tonåren gjorde jag mig rent ut sagt äckligt mager. När jag blev 18 år började mina former komma, det var en extra tuff tid. Då kämpade jag ännu mer för att hålla mig skinny för det var svårare. Min kropp kollapsade både fysiskt och psykiskt. Men jag fortsatte mitt liv som vanligt.

Tillslut bestämde jag mig för att bli normalviktig och nöjd med det. Jag hade inget val egentligen, min hälsa var nergrävd under botten. Idag är jag fortfarande lite för smal, men ligger mycket "bra till" och det märks. Min hälsa är bättre och jag har mer ork. Men så kämpar jag (som så många andra) mot dessa ideal. Ursäkta överdrivningen nu; Antingen är du för smal eller så är du fet. Att vara tjock är bara ohälsosamt men att vara för smal är ju inte fel. Pratas det någon gång om normalviktig?! Hur individuellt det är?! Nej.

Folk har i måååånga år sagt att jag behöver gå upp i vikt, men när det händer så börjar det pratas om att; nu får man passa sig så man inte blir överviktig.
Allvarligt talat.. Ska jag bli glas eller?! Knappast. Jag vill inte tillbaka till mitt destruktiva beteende. Jag börjar acceptera min kropp, mina former och allt som hör till. Det ska alla göra! Jag vet att jag aldrig kommer bli nöjd med min kropp, men tänker åtminstone respektera den.

KOM IHÅG!
DET FINNS INGEN MODELL FÖR HUR EN SUND KROPP SER UT.