Jadu min tro.. Jag är inte kristen eller tror på någon annan religion.

Jag tror på livet och förlitar mig på min egna magkänsla. Brukar säga så att det är väl jätte skönt för dem som har någon religion och tror på en gud. De kan ju alltid förlita sig på den, prata till den och ta hjälp av den. Men jag har inget behov av det. Klart jag vill ha hjälp och stöd. Jag tror bara inte på något som inte man ser, okej jag är medial och tror på andar (spöken). Men det är en logisk förklaring och det är något som jag själv ser/känner. That's it.

Jag vet att det finns något efter detta livet, för alla. Tror bara inte vi kan säga vad och hur, för vi lever ett helt annat liv här på jorden. Jag diskuterar inte big bang och hur världen skapades med någon, för jag kan inte svaret. Det finns ingen som vet. Jag anser att alla har rätten att tycka och tänka vad de vill och jag har respekt till all tro. Men ingen av dem är min.

En gång i mitt liv har jag haft en riktig nära döden upplevelse, det kan möjligen vara detta som gör mycket till att jag tror på ett liv efter detta. Jag visste att jag skulle vidare. Det finns en själ i oss alla, den tar ju vägen någonstans. Det är en själ som lever och kroppen dör. Jag är öppen till allt. Jag tycker en del av buddhismen och en del av hinduismen är mycket bra. Det är nog det närmsta jag kommer till någon religion. Att man återföds till något nytt på jorden tycker jag är en fin tanke och att allt liv är heligt även en del av världsjälen. Plus mer, men tar inte upp allt. Då blir det långt :P


Jag tror iaf att man ska aldrig stänga sig & att ta vara på livet vi har här, på jorden.