Hejhej!
Jag har nog inte bloggat sen innan studenten, eller?
Det är i så fall över en vecka sen.. Det har hänt mycket grejer sen dess.
Bilden jag har lagt upp är två sociala och underbara honkatter som bortskänkes väldigt akut.
Jag hade tagit dem om jag kunnat, men jag är tyvärr allergisk och har redan tre. Det lär ju bli värre om jag har fem katter :( Kommer må dåligt tills jag vet ett hem till dem.
Idag ska jag och Robban iaf bo i stallet tills imorn, laga tacos och ta hand om djuren!
UR-MYSIGT!
Imorn ska vi kolla lite på hjulets dag. :)
Det är helt underbart väder ute, vill bara ut!
Kommer ju vara ute nästan hela två dagar, så får väl spara mig lite :P
Var på arbetsförmedlingen i torsdags också, får väl se vad som händer med mig till hösten!
Igår var jag på Malins kalas, kom dit tidigare och hjälpte Klara göra iordning. Våra tårtor blev jätte goda :D Jag som inte ens gillar tårta. Okej, jag har min lingonvecka nu. Men så sugen brukar jag inte vara på tårta, haha!
Fick låna en jätte fin klänning av Malin också, tack!
Nu sitter jag som sagt mest och väntar på att Robban ska dyka upp så vi kan åka.
Min mamma fick ett humörsvängnings-anfall på mig precis, för när hon säger att vi ska åka NU. Då är det nu, man får inte en chans att dricka vatten, kissa eller byta om. Så jag får väl rida själv idag :(
Om hon bara förstod att jag verkligen älskar henne och har sett fram emot att få rida ut med henne, men när hon blir sur så blir hon sur. Jag förstår henne, för vi är väldigt lika :P Men önskar ändå hon förstod!

På tal om fok som tog studenten igår, jag är verkligen ledsen men kan knappt vara glad för de som jag känner och tycker om som tog studenten. För de skulle vara min dag också, samma sak med cykelfesten och balen.
Jag förstår bara inte hur min gamla klass som älskar varandra så himla mycket, kunde bara sopa mig under mattan när jag var borta och låtsas som inget ha hänt. Jag skäms inte över att säga att jag hade också haft en vanlig härlig student som alla andra igår om det inte var för dem. Så när jag åkte in igår började jag gråta lite. Men bara lite!

Idag är jag iaf en optimistisk liten filur, har längtat efter den här helgen länge så hur skulle jag inte kunna vara det? Det är bara sjukt jobbigt med katterna, för mig är att avliva dem inget alternativ. De kanske är lätt för andra att tacka nej, men när man har katt själv och har ansvar för dem då gör det riktigt ont. De ska inte avlivas så enkelt är det! De är små liv, säger vegetarianen. Men så har jag alltid tyckt. Nu ska jag byta om och packa iaf.

adjööö