Idag är det dags för markarbetesträning i ridhuset igen. Det är min vän Michaela som rider. Det är nämligen så att hennes häst har blivit utdömd :( Så hon får rida Melroose lite, då hade hon lektioner kvar att använda. Så M får hänga med på det!

Michaela rider mycket bra och jag har full tillit till henne, det märks att M trivs med henne. Vem som helst kan inte rida Melroose ska ni veta, hon är ju lite speciell ^^ Detta är bra för hennes utbildning dessutom att hon inte blir en enmanshäst (som hennes mor). Med tanke på min opålitliga hälsa så är det skönt o veta att någon annan kan rida henne om jag verkligen inte kan. Jag får sitta som en stolt mamma på läktaren och titta. Sedan skrittar jag hem henne igen!

Kan faktiskt säga att jag är stolt över mitt arbete med Melroose. Tänk när jag sitter och tittar, o jag vet att det är JAG som lärt henne detta.

Tänk att jag var med när hon föddes, jag red in henne, hoppade in henne, jag har fortsatt genom mycket trots. Jag kan faktiskt säga att jag är stolt över mig själv. Jag och Melroose har haft en speciell relation ända från början.