Idag tänkte jag ta ut Melroose på en lugn barbackatur. Men det blåste sjukt mycket och Melroose var väldigt taggad, så sadeln åkte på.

Så fort vi red iväg började M takta (såklart ^^). Hon var härligt framåt, lite explosiv, känslig och mjuk i munnen. Inte som ett stycke sprängdeg som skulle flyga i luften när som helst, haha.

Varje ljud uppmärksammade hon, inte av nervositet. Utan hon ville bara ha koll, det kunde ju faktiskt hoppa fram ett monster ur en buske någonstans. Sen när vi skulle ta galopp är det precis som att hon kan läsa mina tankar. Hon vet att det är dags att galoppera, så hon brallar till i fattningen. Sen drev jag på henne lite, släppte efter och tog sedan en mjuk förhållning till trav. Hon var precis så som jag vill ha henne. Elektrisk men lyssnade på mig så fint. Världens duktigaste!

Jag är så otroligt lycklig som har en go och fin häst. När hon är lycklig är jag lycklig. Älskade toka <3