Alla fyra benen höll sig på backen, framåtbjudningen var underbar, lite stark blev hon i övergången från galopp till trav (det roligaste är ju att galoppera tycker fröken ;)), men i andra övergångar var hon koncentrerad och känslig. Det kändes nästan magiskt, som vi kunde klara vad som helst. Sån häftig känsla! Hon gjorde verkligen allt för mig och det var kul att dressyra! :D 

Det finns ingen som fyller mig med så mycket energi som hon. Längtar återigen till nästa ridpass!