Klockan är 3 på natten
Datum: 2014-03-18 /03:11:19 / Allmänt /
Jag vaknade för en stund sen, helt kallsvettig och skakade. Det har varit så hela natten men nu har jag stora problem att somna om.
Dessa mardrömmar. Jag går inte och ältar saker och ting, jag stänger in det i mitt innersta rum inom mig och låser. Kastar bort nyckeln och hoppas på att hemska minnen ska tvina bort. Men de gör ju inte det, just av den anledningen att jag stänger in det. Jag flyr, jag flyr för att överleva.
Just nu vill jag bara bearbeta allt det hemska och jobbiga jag varit med om. Så det kan släppa taget om min kropp. Nu är det som att ha en enorm sten i en kedja, kedjan sitter fast hårt runt min kropp och denna enorma sten ska jag släpa med mig varje dag.
Jag är van att ha stenen där, alldeles för van. Jag är rädd för det som ligger under.
Men det är dags, det är dags att konfrontera allt det där jobbiga. Jag har redan börjat, ingen ska gå tyst så länge som jag har gjort - ingen.
Usch vad jobbigt... Jag vet precis hur det är! Du känner inte att du skulle orka prata med någon om det då? Kanske familjemedlem eller en psykriatiker? Det är alltid jobbigt som fan i början, men i längden är det det allra bästa! (stavas det så förresten?! :O)
Postat av: Noomie
Datum: 2014-03-21 Klockan: 15:58:40 | Kika in här: http://lexx.blogg.se