Som funktionär har man åkt på och sett en del skit.. Bl.a. En som svor åt mig för att jag inte aktade mig på banan, innan hon hade startat. Det var extremt trångt där, ingen ryttare hade klämt sig i mellan där tidigare, för det fanns mycket plats precis bredvid. Men jag blev överriden.. (Ingen fara, jag lyckades kasta mig åt sidan) Alla andra undrade hur det var med mig efteråt, men hon red bara med näsan i vädret.

Sedan kommer jag aldrig glömma när jag stod vid insläppet, så (ursäkta) men det var en tjej som red sin ponny riktigt illa och var alldeles för stor. Rundan gick dåligt, då hon flängde mest. Precis när vi släpper ut henne så börjar hon skriks och gråta på sin mamma. Även beklaga sig hur dålig ponnyn var, hon hoppade av och bara släppte tyglarna. Mitt i vägen, mamman sprang efter sin dotter (som förövrigt var 15 år) och jag fick hålla i ponnyn.



Sen vet jag inte hur många gånger jag suttit på läktaren och föräldrar har snackat skit om andras barn.. Det gör mig mest arg..!! Det händer ofta, helt sjukt.

Tillbaka till att vara funktionär, jag har inte varit det på länge nu. För att det är så extremt otacksamt jobb. Tänk er att stå där i flera minusgrader och ryttarna bara har en allmänt dålig attityd mot en. Klagar, surar och gnäller. Det är vi som får ta det. Oftast handlar det om en så fånig sak som att personen rev, inte vann eller liknande. Då är det vårat fel (av någon långsökt anledning). Eller klubbens fel.. Att föräldrarna till barnen/ungdomarna bara ser på eller till och med gnäller mer. Gör inte saken bättre.

Ja, detta är bara ett urval. Det finns många ödmjuka människor också, som tur är :)