I maj nästa år blir Melroose 5 år, jisses vad tiden går fort! Det känns nästan som om det var igår M var 3 år.
Nu börjar hon verkligen bli HÄST och inte bäbis.

Nu, till ämnet jag tänkte prata om; 3-årstestet.

Vi gjorde inget 3-årstest. Vi var varken redo eller hade viljan till det. Inget ont alls om de som genomför det, bra jobbat verkligen! Men vi gjorde det inte.

Varför ska det vara så svårt för andra att acceptera? JA, M är svenskt halvblod. JA, hon har en fantastisk stam. Men det blir inte per automatik nödvändigt för oss. Hon var verkligen bäbis vid 3 års ålder. Jag bryr mig inte om vad andra skulle sätta för betyg på min älskling. De är ju jag som ska ha henne resten av livet iaf, i mina ögon är hon perfekt. Melroose fick i stället växa in i sin kropp utan stress eller press.

Nu undrar säkert ni varför jag skriver om detta. Därför att jag hade en enorm press på mig inför detta (inte från min familj). Jag mådde riktigt dåligt.. Vi skulle vara på ett visst sätt och 3-årstestet var en självklarhet. Till de personerna som pressade mig vågade jag inte säga nej till förrän efter lång tid. Men det var ingen större idé, för de lyssnade inte..

Jag är så oerhört glad att jag bröt kontakten med dessa människor. Medans andra var på 3-årstestet, red vi ut i skogen, byggde upp varandra.

Om ni inte vill något, så stå på er! Lyssna till dig själv och låt ingen trycka ner dig! Jag har som sagt inget emot 3-årstestet, men jag tycker det är väl överskattat. Det är få hästar som "klarar" det. Ha nu kul med din häst och pussa den ifrån mig!